Told you so!!

Fuck vilken sne dag det blev idag. Jag sa ju redan innan idag att dagen inte skulle bli bra och oj om jag hade rätt. Hade mibas idag och de var då inget höjdare. Skulle handla om deprisioner och självmord och de gjorde ont. Kärringen som föreläste kunde ju inte veta men de gjorde bara så ont. Kändes som en dunk tillbaka. Kände sån skuld som jag kunde gjort något.
Det fanns inget jag kunde göra efter Jennie och mins tårar sluta spruta som en vattenslang så begav vi oss hem till henne och gjorde en sammanfattning av kapitelt där. Visst de tog sin tid men vi fick de gjort.
Känns bra att ha henne för hon förstår hur de är. Såg innan idag att hans tjej hade skrivit en kommentar till mig innan jag gick till skolan på de inlägget där jag la upp en bild på honom. Redan då hade jag honom i tankarna men att höra sånt är jag inte beredd på än. Såren har ännu inte läkt och kommer kanske aldrig att göra?!
Jag vet inte men känner att detta var inte en dag för Emmy alls.

Fast i allt det negativa så har de faktiskt hänt en bra sak och de är att jag ha fått bara med Sebastian igen. Det var så länge sen och har saknat honom. Sen han hoppade av skolan så har jag förändrats. Vi skojjade alltid om hur alla de andra var och att vi aldrig skulle bli så men hoppsan här sitter jag och är precis som alla andra.
Min tanke: Skit också!!
Vad är de som är så speciellt med att vara som alla andra? Jag trivdes så bra innan när jag var lite som jag ville. Ett vitt plagg fanns då inte i min gaderob eller andra saker som nu finns.
Nu är då frågan om jag har blivit en bättre eller sämre människa bara för jag ha bytt livsstil?