måndag 6 oktober 2008

En dag som denna..

Aldrig hade jag trott människor kunde sjunka så lågt som dom de gjorde idag. Människor som jag knappt pratar med kommer med sina feta lögner "Jag finns här om du vill prata". Jo tack jag kan nog allt säga den personen ett och annat. Fan så jävla nyfiken man är. Blir så irriterad vad folk gör bara för att få veta lite skvaller. Patetiskt!!

Idag var en riktigt jobbig dag. Hoppas morgondagen blir bättre för så här vill inte jag att mina dagar ska vara. Jag vill kunna skratta men jag orkar inte. De känns så elakt att skratta och vara glad. Jag vet de inte borde vara så utan att jag ska få vara precis hur glad jag vill utan att känna skuld. Jag vill bara vara och se vilken mardröm jag haft. Vakna upp och vara tre år och tro att de värsta som kan hända är att man får ett skrubbsår på knät. Att bara leka hela dagarna och inte veta vad sorg är. Inte veta hur mänskligheten är. Jag vill bara vakna upp och vara liten igen...


21 Dagar kvar

3 kommentarer:

Anonym sa...

Oj. Jag hoppades inte att du menade mej där. Sköt om dej!

Linda sa...

Jobbiga människor! ta hand om dej Emmy Krama

Anonym sa...

vet inte hur jag hamnade här.. men iaf.
måste bara få säga att jag vet hur du känner! helt främmande folk hör av sig till mig och undrar hur adam och jag hade det osv... helt sjukt!