Söndag

Inatt så hade jag säkert miljontals drömmar kändes de som. Men de var en sak som ha nött in som en kompis sa till mig. Hon pratade om uppoffringar för sin pojkvän. De valen som hon hade gjort. Hon berättade att de var ju för hans skull. Hon sa att hon hade fått sluta umgås med några och så men sen sa hon att de var ju bara för att gör honom lycklig. Jag satt länge och funderade på detta men sen avbröt hon mig i mina tankar och han

"Emmy jag vet de låter som om jag ha gett upp mycket men de har jag inte, jag har även fått andra saker tillbaka. Nya möjligheter. Jag trivs med mitt liv nu och jag älskar min pojkvän. Han han har ju med gjort uppoffringar för mig. Man gör de därför man ska kunna trivas tilsammans och inte gå runt och vara oroligra. Jag vill kanske inte att han ska umgås med någon visst person och då gör inte han de men då måste jag tänka på att jag måste göra samma sak. De är de ett förhållande går ut på. Ge och ta."

De hon sa där har verkligen fått mig att fundera. Är de verkligen så här de är? Måste de vara så? finns de inga andra sätt? Klumpen i magen är tillbaka. Saknaden kom som en blixt. Längtan kramar om en så hårt att de nästan gör ont.